SPU har gått samman med Kingspan. SPU Isolering AB byter namn till Kingspan Insulation AB. Läs mer >
X

Småhus från olika tidsåldrar

"Frontmannahus" och äldre hus

rintamamiestalo_cropped.jpg

Hus byggda på 1940-talet eller tidigare är i huvudsak timmerhus. Väggarna i dessa hus består vanligtvis av cirka 150 mm tjockt timmer, vilket motsvarar en 50 mm tjock stomkonstruktion med mineralull. Renovering av gamla timmerhus ska göras enligt en noggrann plan och med rätt renoveringsmetoder. Timmerhusen värmdes oftast upp med ugnar som det vanligtvis fanns flera av i huset.

I övergången från 1940- till 1950-talet ersattes timmerhusen av träregelkonstruktioner. Dörrar, fönster och isolering i hus byggda på 1950-talet behöver vanligen renoveras i detta skede och bostäderna är ofta dragiga. Isoleringen har sjunkit ihop, hustekniken är föråldrad och husen har kommit till slutet av sin livscykel.

  • Stomme: Ofta 100 mm tjock trästomme. Papper och brädfodring på båda sidorna av stommen. Mellanrummet är fyllt med sågspån, kutterspån eller en blandning av dessa.
  • Övre bjälklag: Det övre bjälklaget har isolerats med ett 250–300 mm tjockt lager sågspån, kutterspån eller en blandning av dessa.

Tilläggsisolering med Kingspan isoleringar

  • Med isoleringslösningen Kingspan Therma TP10 Vind (fd SPU Vind) får man upp till 20 cm mera takhöjd på vindsvåningen. Detta ger i sin tur mera boarea. Vi rekommenderar ett 120 mm tjockt skikt Kingspan Therma TP10 Vind mellan takstolarna och som ett enhetligt invändigt skikt.
  • Invändig tilläggsisolering av väggar med Kingspan Therma TW56 Gips (fd SPU Gips) eller Therma TP10 isoleringsskivor.
  • Husets ventilation ordnas efter renoveringen antingen med självdrag eller maskinellt, isoleringslösningen påverkar alltså inte ventilationsbehovet.

Hus från 1960–1970-talen

70-luvun_talo.jpg

Från tidigt 1960-tal och fram till mitten av 1970-talet ersatte mineralull spånisoleringen som hade sämre isoleringsförmåga. Husens fasader byggdes av trä och sten. På utsidan är stenhusen vanligen i gott skick. Trädelarna, fönstren och dörrarna börjar i många fall närma sig slutet på sin livslängd. Stenhus kan med fördel tilläggsisoleras invändigt i samband med renoveringar. Vad gäller trähus rekommenderas tilläggsisolering alltid i samband med fasadrenovering.

  • Stomme: isoleringsskiktet i väggarna ungefär lika tjockt som i spånväggar, alltså 100 mm. Innerväggarna är ofta beklädda med spånskiva och som vindspärr används tjärpapp.
  • Övre bjälklag: vanligtvis mineralull, cirka 150–200 mm.

Energikrisen tvingade husbyggarna 1975–1983 att använda bättre isolerade konstruktioner. Det blev vanligare med tegelfodring på hus med trästomme. Fönstren blev mindre och man gick över till tredubbla glas. I väggar ökade isoleringsskiktets tjocklek till 150 millimeter. Tegelfodrade hus är vanligtvis i gott skick utvändigt. Trädelarna såsom fönster och dörrar behöver underhållas och renoveras. I 1970-talshus är ventilationen ofta bristfällig.

  • Stomme: isoleringsskikt i väggar 150 mm (mineralull och vindspärr).
  • Övre bjälklag: vanligtvis mineralull, cirka 200–250 mm. Före energikrisen 150–200 mm.

Tilläggsisolering med Kingspan isoleringar

  • Med isoleringslösningen Kingspan Therma TP10 Vind (fd SPU Vind) får man upp till 20 cm mera takhöjd på vindsvåningen. Detta ger i sin tur mera boarea. Vi rekommenderar minst ett 120 mm tjockt skikt Kingspan Therma TP10 Vind mellan takstolarna och ett enhetligt invändigt skikt med Kingspan Therma 30 mm.
  • Både i ytterväggarna och i det övre bjälklaget kan isoleringen bytas ut mot effektivare Kingspan Therma isolering. Då bibehålls den gamla isoleringstjockleken samtidigt som man lätt fördubblar värmeisoleringsförmågan och avsevärt förbättrar konstruktionens täthet. Ett separat vind- eller ångspärrskikt behövs inte.
  • Med invändig tilläggsisolering av väggar med Kingspan Therma TW56 Gips (fd SPU Gips) eller Therma TW55 (fd SPU AL) skivor förbättrar man den ursprungliga konstruktionens värmeisoleringsförmåga avsevärt.
  • Husets ventilation ordnas efter renoveringen antingen med självdrag eller maskinellt, isoleringslösningen påverkar alltså inte ventilationsbehovet.

Hus från 1980–1990-talen

80-90-luvun_talo.jpg

Hus som är byggda efter 1980-talets mitt är vanligtvis avsevärt energisnålare och trivsammare att bo i än hus från tidigare årtionden. Till exempel började vattenburen golvvärme bli vanligare i mitten av 90-talet.

  • Stomme:: vanligtvis ett 150–200 mm tjockt värmeisoleringsskikt i väggarna
  • Övre bjälklag: isolerat med 250–300 mm blåsull

Tilläggsisolering med Kingspan isoleringar

  • Både i ytterväggarna och det övre bjälklaget kan isoleringen bytas ut mot effektivare Kingspan Therma isolering. Då bibehålls den gamla isoleringstjockleken samtidigt som man lätt fördubblar värmeisoleringsförmågan och avsevärt förbättrar konstruktionens täthet. Ett separat vind- eller ångspärrskikt behövs inte.
  • Med invändig tilläggsisolering av väggar med Kingspan Therma TW Gips (fd SPU Gips) eller Therma TP10 (fd SPU AL) förbättrar man den ursprungliga konstruktionens värmeisoleringsförmåga avsevärt.
  • Husets ventilation ordnas efter renoveringen antingen med självdrag eller maskinellt, isoleringslösningen påverkar alltså inte ventilationsbehovet.

Hus från 2000-talet

2000-luvun_talo.jpg

Moderna hus är allt oftare passiv- eller nollenergihus. I husen fästs särskild uppmärksamhet vid konstruktionernas värmeisoleringsegenskaper och täthet. Tätheten har stor betydelse när man bygger energisnåla hus. Som isoleringsmaterial används ofta effektiva polyuretanisoleringar. Stommen byggs av trä, block eller betong.

Moderna lösningar med Kingspan isoleringar

  • Tillräckliga tjocklekar för Kingspan Therma isoleringar i passivhus:
    • i ytterväggarna 240 mm
    • i övre bjälklaget 320 mm
    • i bottenbjälklaget 200 mm
  • Kingspan har lösningen för alla olika stommaterial. För hus med trästomme har vi produkter som passar till dimensioneringen av reglarna i trästommen och för hus med stenstomme har vi produkter med helspont på alla sidor, som sparar arbete.
  • Med Kingspan Therma isolering kan man bygga året om utan att äventyra den fukttekniska säkerheten. Isoleringarna tar inte skada av regn eller snöfall.

Mer information om passiv- och nollenergihus finns här.